Hästens färger

Vi börjar med att förklara färggenetikens uppbyggnad kortfattat. Hästar har 64 kromosomer som bildar 32 kromosompar. I varje kromosompar finns en kromosom som härstammar från fadern och en från modern (gäller ej könsceller där kromosomerna är oparade). De två kromosomerna i varje par bär på arvsanlag för samma funktioner, varje anlag utgörs alltså av ett anlagspar, ett från modern och ett från fadern. Anlagen kan ha olika stark verkan på egenskapen.

För att en häst ska få färg över huvud taget så krävs melanin. Melanin tillverkas av enzymet tyrosinas. Genen som styr detta enzym betecknas C efter engelska Colour. Tyrosinas är det enzymet som orsakar brunfärgning av ex snittytan hos en rå potatis eller ett äpple, det är det enda enzymet som är absolut nödvändigt för bildande av melanin. Melanin är bl a det som ger djur färg och skyddar mot solens uv-strålning.

Albinoanlag betecknas c men kan inte uppstå hos hästar däremot finns den hos kaniner och möss, det homozygota anlaget betecknas som CC och det räcker med endast ett C för att ge djuret färg en Cc är därmed heterozygot för anlaget. Den stora bokstaven betecknar det dominanta anlaget och den lilla det recessiva anlaget.

Så bokstaven C (colour) ger hästen färg, bokstaven B ger svart färg så ett djur som någonstans i sin hårrem hud eller i ögon har svart pigment bär alltså förutom genen C på genen B den recessiva b ger mörkt chokladbrun färg och är det anlag som bla ger leverbrun färg hos hundar. Detta anlag tycks dock inte finnas hos hästar.

E genen är den gen som krävs för att den svarta färgen ska kunna breda ut sig över större delar av hästen, E genen finns inte bara hos svarta hästar utan även hos bruna och blacka hästar där ben, man och svans och ålen är svartfärgade. Fuxar saknar E genen och har alltså genuppsättningen ee istället. Saknas E kommer det röda färganlaget (feomelanin) att dominera.
Helsvarta djur är mycket ovanliga och det beror på att det finns en gen som gör så att svart färg inskränks till djurets perifiera delar dvs man svans ben örontoppar och mule. Genen för detta anlag betecknas som A så en häst som har anlag för svart färg men bär genen A blir brun och en häst med E som saknar A blir då helsvart. En svart häst har alltså aa på A-locus i sitt kromosompar.

Kortfattat om de viktigaste färggenbeteckningarna hos häst och dess verkan

A Begränsar svart färg till man svans fötter och öronbräm
B Nödvändigt för tillverkning av svart pigment finns hos alla hästar.
C Nödvändig för att tillverka melanin finns hos alla hästar som inte har gulanlag
E Nödvändig för utbredning av svart pigment (eumelanin) i hår och över kroppsdelar saknas E sker istället pigmenteringen med rött pigment (feomelanin)

Förklaringar:

Dominant anlag = Det anlaget som är starkast, det bestämmer anlaget.

Recessivt anlag = Det underordnade svagare anlaget, måste finnas i dubbel uppsättning för att synas.

Homozygot = Samma arvsanlag på ett visst locus i båda kromosomerna i kromosomparet.

Heterozygot = Olika arvsanlag på ett visst locus i båda kromosomerna i kromosomparet.

Locus = Platsen i en kromosom där ett visst anlag är placerat.

Skäckfärger
Hos skäckiga hästar är grundfärgen i hårremmen uppbruten av vita fält eller fläckar, dessa fläckar och fält kan variera i storlek.

Dorsalskäck

(dorsal=rygg, ryggskäck) Dominant anlag

Tobianofärgad Tinker

Tobiano To

Nästan alla Tinkrar är Tobianoskäckar. Den vanligaste typen kallas dorsal-skäck (dorsal= latin för rygg), efter det mönster de vita fläckarna bildar. I det här fallet breder de vita fläckarna ut sig från ryggen/manken. I de flesta fall korsar de ryggraden.

De ytor som har kvar grundfärgen är huvud, bringa och flanker, svansen kan vara 2-färgad. Gränsen mellan vita och färgade ytor är oftast jämn, inte taggig eller flikig. Det vita mönstret syns redan vid födseln och ändras obetydligt i vuxen ålder.

Ögonen är oftast normalfärgade, men någon gång är är regnbågshinnan på ett eller båda ögonen, partiellt eller helt blå.
De vita tecknen på huvudet är samma som hos helfärgade hästar. Alla 4 benen är oftast vita. Obland förekommer sekundära fläckar, sk tassmärken (eng. paw prints). Storleken och utseendet påminner om spåren efter kattassar. Dessa förekommer oftast hos homozygoter, men kan även finnas hos heterozygoter.

Någon gång kan de vita fälten på hästen vara så små att man inte tror de är skäckar, dessa kallas kryptoskäckar (krypto= grekiska för dold, förborgad). Nedärvningen är dominant, dvs finns genen i hästen syns den. Ena föräldern måste alltså vara tobiano (To) för att avkomman ska bli det. Homozygoten har ToTo, dvs 2 dominanta anlag, heterozygoten Toto. Denna färg finns hos islandshäst, shetlandsponny och en del varmblodsraser.

Ventralskäckar (ventral=buk, bukskäckar) Recessiv skäck
Splashed white/Balzan Spl
Denna recessiva skäckighet har ingen svensk benämning och uttrycket splashed white är inget bra namn eftersom det inte alls ser ut som om hästen blivit bestänkt med vit färg, snarare som den vore doppad i det med fötterna först.

I den nya franska nomeklaturen kallas den balzan vilket betyder vitfotad. Att den inte har något svenskt namn är underligt eftersom denna skäckighet finns på bla gotlandsrusset och den finska hästen. Förmodligen finns den även på paint.

Enligt Klemola har denna skäcktyp recessiv nedärvning och på den finska hästen dök den upp på 1880-talet med den svarte hingsten Eversti. Eversti hade genomgående bläs, höga tecken på benen och en bukfläck, därtill var han glasögd. DE föl som föddes skäckiga efter honom blev även de glasögda, men många blev glasögda utan att få skäckfärgen. Klemola antog att glasögdhet och bukskäckigheten var skilda anlag, men ofta uppträdde tillsammans. Hypotesen är osäker men Klemosas undersökning visar i alla fall att nedärvningen av denna skäckighet i huvudsak är recessiv. Anlaget kallas S.

Overo O
Det mest utmärkande ventralskäckmönstret hos paints är frame-overo (efter eng frame=ram eller infattning). Det vita är lokaliserat i ett ”vågrätt” mönster på bålens och halsens sidor. Huvudet har stora vita tecken och benen är oftast helfärgade, åtminstone ett ben.

Gränsen mellan det vita och färgade är ofta flikigt och ryggen, halsens undersida, bringan, benen och svansen är vanligtvis färgad. Ett eller två ögon kan var blå, men oftast är de normalfärgade.

Det finns olika uppfattning för hur frame overo förärver sig, Bowling anser att denna gen är dominant, men eftersom det kan födas fläckiga hästar efter enfärgade föräldrar (sk crop outs, vilket tyder på recessiv förärvning. Dessa crop outs förärver sig dock dominant precis som tobianon) är genetiken för denna färg inte så enkel.

Heterozygoten har genotypen Oo, homozygoten OO är letal( fölen föds helvita och dör inom några timmar av nervkollaps i tarmarna).

Frame-overon verkar inte finnas hos många hästraser, den förekommer på sydamerikanska hästar och på paints. Frame-overon är inte så vanlig i Sverige, och benämningen overo duger gott.

Sabinofärgad Tinker

Sabino (dominant) Sb
Benämningen sabino (efter spanska sabina "röd ceder") är inte helt lyckad eftersom den i ursprungslandet Argentina används på ljusröda hästar. Benämningen har antagligen etablerats i USA och användes av Wiersma (Holland) som studerat detta färgmönster hos de holländska raserna Groenland och Gelderland. 1998 infördes även färgbeteckningen i Frankrike.

En sabino har oftast bläs, vit underläpp, fyra vita ben (strumpor som kan gå upp på låren)och vita små bukfläckar eller prickar med diffusa eller naggade kanter. Dessa prickar/fläckar kan förekomma på bålen, halsen och huvudet. Ofta ser det ut som om det vita stänkts på underifrån. Vita stickelhår förekommer, oftast runt fläckarna, men kan täcka hela hästen. Ofta tycks det som om sabinon är fux.

Färgen finns hos Clydesdale, Shire, Welshponny och en del halvblodsraser bla från Holland, samt hos Paint, Tennessee Walking Horse och Criollon.

I England brukar denna skäckfärg felaktigt beskrivas som ”roan”. Enligt forskningen är genen dominant och kallas Sb, men en halvblodshingst som ofta nedärver färgen är halvblodshingsten Beach Boy. Han är brun med minimalt med vitt, stjärn, snp, vita kotor bak, alltså inte själv typiskt sabinotecknad. En annan svensk halvblodshingst som är sabino är Marwin.

Kombinationer
Eftersom de olika skäckanlagen finns på olika locus kan en häst bära två eller flera samtidigt.

Kombinationerna är vanliga på amerikanska häsraser som ex Paint och Pinto, men finns även hos Tinkerhästar. Kombinationer ger oftast en större utbredning av de vita fälten, ibland kan hästen nästan vara helt vit.

Toverofärgad (To O) Tinker.

Detta var endast en liten "skummning" av färglära och större delen av informationen är hämtad från boken "Hästens Färger" av Bo Furugren, som rekommenderas för dig som vill fördjupa dig mer i hästens färger.

Webbproduktion
www.myllan.nu