1. Allmänt

Svenska Tinkerhästsällskapet utfärdar med utgångspunkt från dess antagna Plan och Riktlinjer, reglemente rörande hingstar i avel av rasen tinkerhäst i Sverige.

2. Syfte med avelsvärdering och bedömningar

Syftet med avelsvärdering är att främja kvalitet och utveckling av svensk hästavel samt att förebygga ärftliga sjukdomar hos djur. Avelsvärdering genomförs med hjälp av individbedömning och avkommeprövning. Avelsvärderingen ger möjlighet till urval av hingstar satt i relation till av STS uppsatta avelsmål. Resultat från bedömningarna skapar dessutom underlag för planering och rådgivning.

3. Avelsvärdering av hingstar

Avelsvärdering utförs av STS godkända extriördomare. Dessa skall ha goda kunskaper om avelsvärdering och om tinkerhästen.

3.1 Krav för deltagande

En hingst, 3 år och äldre, som inte enbart är avsedd för avel inom annan avelsorganisation kan avelsvärderas enligt dessa regler under förutsättning att hingstens identitet är fastställd på sätt som framgår av Jordbruksverks föreskrift (SJVFS 2005:71) om hästdjur som används till avel och om identifiering av hästdjur samt registrerad hos STS.

Hingsten ska vara anmäld till avelsvärdering enligt STS:s anvisningar.

.2 Individprövning

Individprövning av hingstar omfattar exteriör, hälsotillstånd och i förekommande fall prestationer.

3.2.1 Identitet

Vid individbedömningen skall hingstens identitet kontrolleras mot åberopad identitetshandling/pass. Om tveksamhet föreligger om en hingsts identitet skall nämnden begära DNA-undersökning eller annan metod även om sådan tidigare utförts.

3.2.2 Härstamning

Hingst ska vara införd i huvudregister. Hingst med känd härstamning erhåller avelsvärdesklass och avelsvärderingsbevis. Hingst utan känd stam skall vara rastypsgodkänd av antingen STS, moderstamboken NSvT eller dotterstambok till denna. Sådan hingst erhåller ett protokoll från avelsvärderingen och tillståndsklass.

3.2.3 Exteriör

Hingstens konstitution och rörelser skall bedömas och beskrivas i förhållande till dess ålder, avelsmål och användningsområde för rasen fastställda rasstandarden.

Exteriört bedöms följande moment:

• Typ
• Huvud, hals och bål
• Extremiteter
• Skritt
• Trav

En 50 poängskala tillämpas där maximalt 10 poäng per delmoment kan ges.

Bedömningar som inte genomförts av en avelsvärderingsnämnd, men som skett vid utställningar och visningar som är avelsvärderingsgrundande, ska ingå i den samlade bedömningen av en hingsts exteriör.

Hingsten ska vid avelsvärderingstillfället mätas avseende mankhöjd och skenbensomfång. Hingstar som mäter under 135 cm eller över 170 cm i mankhöjd kan ej erhålla högre typpoäng än 7.

Färg: Alla färger är tillåtna.

Tinkerhäst bör visas i sin naturliga behåring, oklippt utan flätor och andra man- och svansuppsättningar

3.2.4 Prestationer

Godkänt bruksprov krävs för avelsgodkännande. Ridprov kan genomföras tidigast vid 4 års ålder. Som godkänt bruksprov räknas också placering i officiell tävling i någon gren där hästen är under ryttare eller kusk. Tävlingar och prov arrangerade och sanktionerade av föreningar anslutna till SH, JUF, Svenska Ridsportförbundet och Svenska Travsportens Centralförbund är officiella. Även motsvarande internationella meriter skall tillgodoräknas.

Följande moment skall bedömas:

• Anspänning och ifrån spänning alt uppsittning/avsittning (en medhjälpare får anlitas).
• Igångsättning samt dragteknik och dragvilja vid körning.
• Halter.
• Ryggning (endast vid ridprov).
• Temperament, samarbetsvilja och lydnad.

Avelsvärderingsnämnden utför bedömning av hingstarnas bruksprov. Domaren värdesätter respektive bedömningsmoment a – e med poäng mellan 1 – 10. Totala poängen läggs ihop och divideras antal bedömningspunkter. Erhållen genomsnittspoäng skall (för godkännande) bli lägst 5.

Ridprov: Ridprov genomförs enligt domarens anvisningar på plats

Körprov: Provet skall utföras på en 300-500 m lång bana. Fyrhjulig vagn skall användas, inget krav på last. Hingsten skall köras efter domarens anvisningar. Den skall göra halt och förbli stillastående i 10 sekunder Försök till anspänning får ej pågå mer än 5 minuter om detta misslyckas kan nytt försök ske senare samma dag.

3.2.5 Hälsotillstånd

Bedömning av hälsotillståndet skall omfatta allmän sundhet. Samt:

• att importerade hingstar genomgått CEM-test med negativt resultat,
• hållbarhet i förhållande till ålder och användningsområde,
• frihet från ärftliga defekter, observera särskilt anvisningar avseende osteochondros, man och svansskorv med kroniskt förlopp under punkt 17.

Vid misstanke om smittsam sjukdom, dålig hållbarhet eller ärftlig defekt kan hästen remitteras till veterinär.

Alla hingstar skall kontrolleras och bedömas avseende defekter såsom anges i DFS 2004:22 (saknr. L115), om djurskyddskrav vid avelsarbete.

I samband med veterinärens bedömning av hälsotillståndet gör denna även en bedömning av hingstens temperament, som betygssätts med 1-10.

Hingst skall för godkännande vara veterinärbesiktigad utan anmärkning.

3.2.6 Dopingregler

Hingstar som deltar i avelsvärdering får inte utsättas för doping eller andra otillbörliga åtgärder som påverkar hingstens prestationsförmåga eller temperament. Hingstägare är skyldig att meddela ev. behandling eller medicinering inför avelsvärdering.

3.3 Avkommeprövning

Då underlag föreligger för att göra en avkommeprövning med tillfredsställande tillförlitlighet, är avelsvärderingsnämnden skyldig att verkställa en sådan.

I normalfallet skall resultat från ett minimiantal av 15 avkommor av lägst 3 års ålder ligga till grund för fastställande av en hingsts avelsvärdesklass.

Endast officiella resultat från premieringar/utställningar som är avelsvärderingsgrundande skall räknas. Dessa skall vara arrangerade av STS eller sanktionerade av STS. Även andra organisationers arrangemang kan vara officiella efter godkännande av STS. Även motsvarande internationella meriter skall tillgodoräknas.

Avkommeprövning skall genomföras på grundval av avkommornas officiella resultat från något eller några av följande moment:

• premieringar
• bruksprov
• officiella tävlingar
• dragprov för brukshästar
• utställningar

För att resultat från dessa prövningsmoment skall kunna tillgodoräknas ska dessa vara avelsvärderingsgrundande.

Uppgifter om avkommor som exporterats skall så långt som möjligt ingå i bedömningsunderlaget. Detsamma gäller uppgifter om avkommor i utlandet, till importerade hingstar eller hingstar vars sperma importerats, vars resultat dokumenterats av en utländsk avelsorganisation eller stambokförande förening.

För att en bedömning skall tillgodoräknas hingsten, skall prövningstillfället vara godkänt av avelsvärderingsnämnden.

I avkommeprövningen skall ingå en kontroll och bedömning av om avkommorna är

bärare av sådana defekter som medför lidande (DFS 2004:22, saknr. L115).

3.4 Metoder m.m. för fastställande av avelsvärdesklass

Ett avelsvärde fastställs normalt första gången när hingsten genomgått individprövning (exteriör, prestation och hälsotillstånd). Då underlag föreligger för att göra en avkommeprövning med tillfredsställande noggrannhet kan hingsten tilldelas en ny avelsvärdesklass. I normalfallet skall resultat från ett minimiantal av 15 avkommor av lägst 3 års ålder ligga till grund för fastställande av en hingsts avelsvärdesklass.

Denna justeras efter hand som antalet avkommor med bedömningsbara resultat ökar. Ju större och säkrare avkommeunderlag som finns tillgängligt desto mindre hänsyn skall tas till individprövning.

Hingstar som avelsvärderats enligt rasvisa bestämmelser tilldelas en avelsvärdesklass på grundval av individen och/eller avkommeprövning. Avelsvärdesklassen kan tidsbegränsas, samt höjas eller sänkas.

Hingst utan känd stam (men rastypsgodkänd) erhåller ett protokoll från avelsvärderingen och tillståndsklass.

3.5 Avelsvärderingsnämndens beslut

Avelsvärderingsnämnden kan lämna ett muntligt beslut om resultatet av individprövningen eller avkommeprövningen när sista prövningsmomentet är slutfört. Ett skriftligt beslut med resultat från individprövningen och/eller avkommeprövningen samt avelsvärderingsbeviset i original skall tillsändas berörd hingstägare omgående efternämndens beslut. Beslutet skall innehålla en motivering, datum för beslutet samt besked om hur överklagande till STS:s besvärsnämnd kan ske. Ovan gäller även när nytt beslut om avelsvärdering har fattats.

3.6 Avelsvärderingsbevis

Avelsvärderingsbevis utfärdas av avelsvärderingsnämnden och tilldelas hingsten när denne genomgått fullständig individprövning eller avkommeprövning. För hingstar

som ej genomfört alla moment i avelsvärderingen utfärdas ett protokoll vid påbörjad

avelsvärdering. Avelsvärderingsbeviset skall grunda sig på senaste meddelade beslut om avelsvärdering och skall innehålla följande uppgifter om hingsten:

• identitetsnummer
• namn
• ras
• härstamning
• signalement
• uppfödare
• nuvarande ägare
• resultat av exteriörbedömning
• mått
• prestationer
• hälsotillstånd
• nedärvning av defekter i förekommande fall
• resultat från avkommeprövning i förekommande fall
• sammanfattande avelsvärdesklass
• samt uppgifter om utfärdare och plats och datum för beslut.

Kopior av avelsvärderingsbeviset skall arkiveras på STS:s kansli.

4. Krav för att hingst skall få användas i avel

För att hingst skall få användas för avel krävs:

• att hingsten är blodtypad/DNA-testad,
• att tidigare års betäckningsrapporter och fölredovisningar (språngrulla) redovisats,
• att hingst ej nedärver defekt enligt DFS 2004:22 (saknr. L115),
• att för hingsten av avelsorganisationen beslutad betäckningslicens/avgift är erlagd.

För hingst i seminverksamhet gäller dessutom att dessa omfattas av Jordbruksverkets föreskrifter för semin.

4.1 Språngrullahantering

Hingstens samtliga betäckningar ska rapporteras enligt STS:s anvisningar. Fullständigt ifyllda betäckningsrapporter och språngrullor måste redovisas till STS senast den 30 september.

5. Avelsvärderingsnämnd

Avelsvärderingsnämnden ansvarar för avelsvärdering av hingstar.

5.1 Sammansättning

Avelsvärdering av hingstar utförs av en nämnd som utses av STS avelskommitté,

och består av 1 ordförande(av organisationen godkänd exteriördomare), 2 ledamöter (av organisationen godkända exteriördomare) 1 suppleant (av organisationen godkänd exteriördomare) samt 1 rasrepresentant utsedd av organisationen.

5.2 Arbetsuppgifter

Avelsvärderingsnämnden tilldelar och beslutar om avelsvärdes-/tillståndsklass.

Nämnden äger rätt att ta särskild hänsyn till härstamning eller för rasen särskilt värdefull egenskap vid individprövning. Varje sådant beslut skall i förekommande fall med angivande av motiv meddelas avelsorganisationen. Beslut rörande enskilda hingstars bedömningsresultat uppförs på avelsvärderingsbevis eller exteriör-bedömningsprotokoll. Nämnden kan ansöka hos STS om dispens från gällande bestämmelser då nämnden finner detta särskilt motiverat.

Det åligger avelsvärderingsnämnden att årligen gå igenom hela hingstbeståndet med avseende på fertilitet, resultat från avkommeprövning och andra omständigheter som rör hingstars avelsvärderingsstatus. Dokumentation för detta skall av avelsorganisationen ställas till avelsvärderingsnämndens förfogande.

Avelsvärderingsnämnd kan i fråga rörande defekt remittera frågan till av STS utsedd veterinär och vid behov besluta om avkommeundersökning för ställningstagande.

Avelsvärderingsnämnd kan härutöver vara remissinstans i olika ärenden. Det åligger nämnden att noga följa utvecklingen av tinkerhästens användning och resultat.

Minst en gång årligen bör avelsvärderingsnämnd sammanträda med STS för genomgång av aktuella frågor.

6. Avelsvärderingstillfällen

STS anordnar minst ett tillfälle för avelsvärdering av alla därtill berättigade hingstar. Till ordinarie avelsvärdering kan i tillämpliga fall även hänföras bruksprov och utställning.

Till avelsvärdering kan även tidigare avelsvärderade hingstar kallas för prövning.

7. Sundhetskontroll

För att hingst skall behålla erhållen avelsvärdesklass gäller att de skall visas vart 3:e år på sommarpremiering eller riksutställning för kontroll av allmän sundhet och hudkvalité. Denna besiktning utförs av ordinarie premieringsförrättare. Vid eventuella anmärkningar skall hingsten visas för förnyat tillstånd vid nästkommande ordinarie avelsvärdering. Hingst som omfattas av denna bestämmelse men som uteblir från sundhetskontroll måste visas vid ordinarie avelsvärdering för nytt godkännande.

8. Interimistisk besiktning i landet

Efter ansökan från hingstägare eller importör och på dennes bekostnad kan avelsorganisationen i samråd med ordförande i avelsvärderingsnämnden föranstalta om interimistisk avelsvärdering av hingst med stamboksberättigad härstamning och som i övrigt uppfyller alla för enligt rasvisa bestämmelser erforderliga krav som berättigar till visning för avelsvärdering i de fall då hingsten p.g.a. force majeure eller skada/sjukdom styrkt av veterinärintyg ej kunnat visas på ordinarie avelsvärdering eller importerats till landet efter senaste ordinarie avelsvärdering inför aktuell betäckningssäsong. Interimistisk avelsvärdering verkställs på överenskommen tid och plats och på delegation av avelsvärderingsnämnden. Före besiktning skall avelsvärderingsnämndens ordförande tillsammans med STS representant gå igenom hingstens formella meriter. Övriga nämndmedlemmar delges beslut om interimistisk besiktning. Nämnden skall efter genomförd interimistisk besiktning tillställas kopia av avelsvärderingsbevis och beslut.

I samband med detta utses en besiktningsnämnd med uppgift att besiktiga hingsten.

Denna nämnd skall bestå av tre personer, varav en veterinär. Vid nästkommande ordinarie avelsvärdering beräknas hingstens avelsvärdesklass. Interimistiskt tillstånd är giltigt till nästkommande ordinarie avelsvärdering.

8.1 Interimistisk besiktning utom landet

I samband med import av hingst kan avelsorganisationen i enlighet med förfarandet beträffande interimistisk besiktning inom landet och efter ansökan från blivande importör, på dennes bekostnad låta besiktiga och avelsvärdera hingst i utlandet och därigenom lämna bindande förhandsbesked inför ordinarie avelsvärdering i de avseenden besiktningen omfattat.

9. Särskild om fruktsamhetskontroll

Enligt punkt 4.1 Språngrullahantering i detta reglemente skall hingstägare senast 30 september varje år för varje hingst redovisa vilka ston som betäckts under året samt resultatet av betäckningarna året innan. Sammanställda resultat skall granskas av STS:s avelskommitté och ordförande i avelsvärderingsnämnden, samt konsulterad veterinär. I enlighet med defektlistan föranleder lägre fölningsprocent än 40 särskild kontroll av språngrulla och beslut om spermaundersökning eller eventuell annan undersökning. Även hingstar med årligen upprepad fölningsprocent under 50 kan föranleda beslut om särskildundersökning eller utredning. Erhållna undersökningsresultat redovisas för avelsvärderingsnämnden i sin helhet, vilken har att fatta beslut om ytterligare åtgärder i form av vidare undersökningar, begränsningar i användningen eller tagande ur avel.

10. Redovisning av resultat

STS skall för officiell publicering av hingstars kvalitetsklasser årligen på organisationens hemsida tillkännage samtliga för avel godkända hingstar med resultat både vad avser enskilda hingstars avkommeresultat och övergripande rasstatistik.

11. Dispens från gällande regler

Avelsvärderingsnämnden, eller hingstägare kan ansöka om dispens från gällande krav om särskilda skäl föreligger. Ansökan behandlas av STS styrelse.

12. Överklagan av avelsvärderingsresultat

Ett beslut får överklagas av den som beslutet angår, om det har gått honom emot och beslutet kan överklagas. Ett beslut överklagas skriftligt. I skrivelsen skall klaganden ange vilket beslut som överklagas, den ändring i beslutet som han begär och de omständigheter han åberopar till stöd för sin begäran om ändring. Skrivelsen skall vara STS tillhanda inom tre veckor från den dag klaganden fick del av beslutet. STS remitterar skrivelsen till avelsvärderingsnämnd som bedömt hingsten och till Avelskommittén. Även yttrande från veterinär kan begäras inom ärendet så kräver. STS:s besvärsnämnds beslut skall grunda sig på vad handlingarna innehåller och vad i övrigt framkommit i ärendet. STS:s besvärsnämnd är sista beslutande instans i överklagningsärenden.

Eventuellt beslut om bedömning verkställs efter anvisningar från STS:s kansli. Klaganden eller annan berörd skall underrättas om innehållet i nämndens beslut och om hur han kan överklaga det.

Besvärsnämndens handlingar skall omfatta själva överklagan samt alla inkomna

remissyttranden.

13. Ansvar för lämnade uppgifter

STS ansvarar inte för att uppgifter i skriftliga handlingar, som har lämnats in till STS,

är riktiga, fullständiga och stämmer överens med verkligheten.

14. Underrättelse om beslut

En sökande, klagande eller annan part skall underrättas om innehållet i det beslut var igenom besvärsnämnden avgör ärendet. Parten behöver dock inte underrättas om det är uppenbart obehövligt. Om beslutet går parten emot och kan överklagas, skall han underrättas om hur han kan överklaga det

 

15. Jäv

Förvaltningslagen (SFS 1986:223) §§ 11 och 12 tillämpas vid avelsvärdering av

hingstar.

Förvaltningslagens regler beträffande jäv:

11 § Den som skall handlägga ett ärende är jävig

• om saken angår honom själv eller hans make, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående,
• om han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång,
• om ärendet har väckts hos myndigheten genom överklagande eller underställning av en annan myndighets beslut eller på grund av tillsyn över en annan myndighet och han tidigare hos den andra myndigheten har deltagit i den slutliga handläggningen av ett ärende som rör saken,
• om han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken, eller
• om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till hans opartiskhet i ärendet.

Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse.

12 § Den som är jävig får inte handlägga ärendet. Han får dock vidta åtgärder som inte någon annan kan vidta utan olägligt uppskov.

Exempelvis föreligger jäv då:

• Domare, dennes make/maka/sambo eller dennes nära släkting (föräldrar, barn eller syskon) ägt, tränat eller under längre tid haft aktuell häst uppstallad.
• Domare under de senaste 5 åren varit ägare till aktuell hästs far eller mor.
• Domare anser sig själv jävig.

Den som känner till en omständighet som kan antas utgöra jäv mot honom, skall självmant ge det till känna.

16. Hingstägares skyldigheter och rättigheter

Hingstägare har rätt att på de grunder som anges i momentet ”Överklagan av avelsvärderingsresultat” överklaga beslut eller enligt momentet ”Dispens från gällande regler” söka dispens. Hingstägare kan däremot ej ställa ekonomiska anspråk på STS föranledda av resultat i avelsvärderingen eller eventuella felaktigheter i den samma.

Det är varje hingstägares skyldighet att känna till och följa de föreskrifter och regler som utfärdats av Jordbruksverket och STS som reglerar avelsvärdering av hingstar om vederbörande hingstägare önskar deltaga i avelsvärdering anordnad eller sanktionerad av STS.

Det är hingstägares skyldighet att i samband med anmälan av hingst för avelsvärdering inklusive utlandsbesiktningar lämna så fullständiga och riktiga uppgifter som möjligt. Ej utelämna någon information som kan påverka bedömningen av aktuell hingst såsom dolda fel, pågående medicinering, utförd operation eller behandling.

Hingstägare har skyldighet att rapportera till STS:s avelskommitté, om hingst har defekt eller nedärver defekt under tid då hingst verkar i avel. I samband med hästägarförsäkran skall hingstägare intyga att otillbörlig medicinering eller behandling inte har skett.

Det är varje hingstägares skyldighet att till STS rapportera ev förändringar i ägarskap eller ort för utstationering av hingst under betäckningssäsong.

En hingstägare skall så snart stoägaren fullgjort sina skyldigheter, enligt det mellan parterna ingångna avtal om betäckning av stoet, till stoägaren överlämna språngsedel i undertecknat skick.

Innehavare av hingst som inte följer bestämmelser i detta reglemente eller ej erlägger de eventuella avgifter som STS:s styrelse beslutat om kan vägras en rättighet, som följer av detta reglemente, eller drabbas av återkallelse av sådan rättighet för viss tid eller tills vidare (uteslutning). Beslut om uteslutning fattas av STS:s styrelse efter det att berörd hingstägare underrättats av STS om förhållandet och givits möjlighet att förklara aktuella omständigheter samt fullgöra sina skyldigheter.

Resultaten för avkommorna till de hingstar som inte uppfyller reglerna i detta reglemente är inte avelsvärderingsgrundande.

Alla hingstar skall visas i träns av person över 16 år.

17. Defektlista

Fynd vid veterinärbesiktning av hingstar vid avelsvärdering och hur dessa bör påverka avelsvärderingsresultatet.

Beteckningar
kass. för avel	kasserad för allmän avel, enl. gällande djurskyddsregler dvs. upptagen som defekt i DFS 2004:22 (saknr. L115)
kass.	medför kassation
1	fel av betydelse men som kan vägas upp av andra förtjänster, rapporteras
2	saknar veterinärmedicinsk betydelse
rapp	skall meddelas i kritiken och antecknas på avelsvärderingsbeviset(Fel som medför kassation samt fel av betydelse skall alltid rapporteras).

Fynd	Beteckning
Glosöga	2, rapp
Bettfel (över-, underbett)	kass. för avel. Dock accepteras mindre över-/underbett, dvs. då framtändernas tuggytor möts till en del. Flera undersökningstillfällen erfordras vid gränsfall.
Fång, ponny	kass.
Fång, stor häst	1
Stora exteriöra avvikelser i benaxlar	kass.
Överben	2. Vid överben på skenben-griffelben och ej lednära
Uppdrivna kotor utan några ledförändringar	2
Ledgallor	vid behov utredning med bl a röntgen av aktuell led
Osteochondros	kass. för avel. Röntgenavseende osteochondros i has- och knäleder (bakben) krävs för avelsgodkännande. Röntgen skall göras av veterinär med specialkompetens inom området. Om osteochondros eller annan defekt misstänks ska adekvat utredning genomföras och redovisas vid avelsvärderingstillfället så att ingen osäkerhet längre föreligger.
Strålbenshälta	kass. för avel.
Spatt	kass. för avel. För äldre hingstar med tävlingsprestationer men med röntgendiagnosticerad spatt: rapp
Ringkota	kass. – verifierad med röntgen.
Patellaupphakning	kass. för avel.
Patellaluxation	kass. för avel.
Cervical vertebral malformation(CVM)	kass. för avel
Subluxation i kronled	2
Tuppspatt	kass.
Påtagligt små trånga hovar	kass.
Hovbroskförbening grav/tidig	kass. för avel
Bockhov	kass. vid nygodkännande 1 vid förlängt tillstånd.
Påtagligt dålig horn kvalitet	kass.
Man och svansskorv med kroniskt förlopp	För godkännande krävs intyg på att hingsten är fri rån man och svansskorv samt alla andra tendenser och tecken på sommareksem eller liknande eksemliknande förlopp. Intyget måste vara utfärdat av veterinär under perioden 15 juli – 1 oktober samt vara maximalt 1 år gammalt vid avelsvärderingens genomförande.
Mugg	rapp. Vid påtaglig Mugg rekommenderas att en skabbutredning genomförs på hingsten.
Rasp	rapp.  Vid påtaglig rasp rekommenderas att en skabbutredning genomförs på hingsten.
Klapphingst/kryptorchism	kass.
Testiklar med avvikande storlek	vid kraftigt avvikande storlek: kass. för avel. Storlek mer än 25%, spermaprov: rapp.
Testikel med lägesfel i pungen	rapp.
Båda testiklarna med lägesfel	kass. – om testiklarna ej går att lägesrätta och förblir i rätt läge.
Testiklar med kraftiga konsistensavvikelser	kass.
Testiklar med traumatiska skador/inflammation	rapp, spermaprov.
Pungbråck	kass. för avel.
Pungbråck, traumatisk	rapp – utredning och rapportering, uppföljning av operationsberättelse (ruptur av tunica vaginalis).
Navelbråck	kass. för avel
Luftsnappning	1
Kvickdrag	kass. för avel
Struppipning	kass. för avel. Biljud vid bruksprov skall utredas på klinik.
Krubbitning	1
Vävning	1
Lynnesfel	kass.

Hingstägare har skyldighet att rapportera till STS:s avelskommitté, om hingst har defekt eller nedärver defekt under tid då hingst verkar i avel.

Olika veterinärmedicinska fynd av betydelse för djurskyddet: utredning och eventuell kassation.

Hingst som är anlagsbärare av genetisk defekt t ex cerebellär hypoplasi (slinger), HYPP, OLWS, SCID, PSSM, GBED, HERDA, JEB s.k. ”krumma föl”: kasseras för avel.

Förekommer defekt av betydelse, rapporterad efter ordinarie avelsvärdering, kan hingsten återkallas för ny undersökning och omvärderas.

För äldre hingstar gäller att hänsyn skall tas till ålder och utförda prestationer.

Fertilitetskrav = inte under 40 % dräktighet (15 ston eller fler betäckta). Lägre dräktighetsprocent föranleder utredning med bl. a spermaprovtagning.

18. Avelsvärdesklass

C Hingst visad före 2006 bedömd som 1:a klass enligt då gällande regler men exteriörbedömd < 40 poäng tilldelades avelsvärdesklass C.

B Tilldelas 3 årig hingst som erhållit 40 exteriör poäng, ingen delpoäng under 7 samt minst 8 på rastyp som ej genomfört ett godkänt bruksprov. Lägsta klass för avelsgodkännande.

AB Tilldelas hingst som uppfyller minimikravet för avelsvärdesklass B samt genomfört godkänt bruksprov. Lägsta klass för stambokföring.

A Tilldelas hingst som uppfyller kraven för klass AB eller C och som har lämnat minst 10 st avkommor införda i huvudregister, eller i av EU för tinker godkänd stambok och bedömda som 1:a klass. Totalt antal visade avkommor får inte understiga 20 st. Avkommorna får bedömas tidigast vid 3 års ålder. Godkänd hingst eller diplomsto räknas som 2 st. 1:a klass avkommor.

ELIT Tilldelas hingst som uppfyller kraven för avelsvärdesklass A samt har lämnat minst 20 avkommor införda i grund- eller huvudstambok, eller i av EU för tinker godkänd stambok och bedömda som 1:a klass. Totalt antal visade avkommor får inte understiga 50 st. Avkommorna får bedömas tidigast vid 3 års ålder för att deras bedömning ska vara avelsvärdesklassgrundande för hingsten. Godkänd hingst eller diplomsto räknas som 2st. 1:a klass avkommor. avkommor. Avelsvärdesklass Elit kan utdelas postumt.

D Tilldelas hingst som tilldelats kvalitetsklassbokstav men som visat mindre god förärvning. För denna bedömning ska minst 10 avkommor ha visats. Är antalet 1:a klass avkommor av dessa 10 färre än 3 rekommenderas hingsten ej för avel.