(Godkända 2012-02-08)

1. Organisation

Svenska Tinkerhästsällskapet (nedan kallad STS) är en rikstäckande, ideell förening som år 2011 har 210 medlemmar. STS är fullvärdig dotterstambok till Het Nederlands Stamboek voor Tinkers (NSvT), som är av EU godkänd moderstambok för rasen. STS har i samarbete med NSvT verkat för en seriös import och avel av tinkerhästar.

1.1 STS:s säte och ekonomiska resurser

STS har sitt säte där kassören bor. Styrelsen kan besluta om annat om man av praktiska skäl så finner lämpligt. Föreningen har sitt kansli hos den person eller organisation som har styrelsens uppdrag att ansvara för registrering, passutfärdande och avelsrapportering. Det är detta kansliet som myndigheter och andra skall kommunicera med i frågor rörande passfrågor, registrering och avelsrapporteringar. Uppdaterade kontaktuppgifter och kansliets öppettider finns på STS hemsida, samt i STS officiella tidning ”Tinkertankar”.

Föreningens ekonomi utgörs av medlemsavgifter, avgifter för registreringar, stambokföringar, avelsvärderingar, premieringar och utställningar.

1.2 Ändamål

STS skall ansvara för att förvaltningen sköts i enlighet med Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hästdjur som används till avel m.m. (SJVFS 2010:61). STS står som ansvarig gentemot Jordbruksverket för att passutfärdande, registrering och avelsrapportering sker enligt gällande lagar och föreskrifter.

Dessutom ska STS verka för att bygga upp och stimulera intresset för tinkerhästen, dess historia och användning samt att verka för en seriös import, avel och uppfödning av sunda och harmoniska hästar.

1.3 Föreningens sammansättning och styrelse

STS består av de officiella utskotten styrelse, valberedning, avelskommitté (AK), registrator samt revisorer. Samtliga väljs i samband med ordinarie årsmöte.

STS:s styrelse ska minst bestå av: ordföranden samt 5 ordinarie ledamöter (1 vice ordförande, 1 sekreterare, 1 kassör, 2 ledamöter) samt 3 suppleanter. Styrelsemedlem ska vara medlem i föreningen. Mandatperioden för samtliga ledamöter är 2 år med val växelvis varje år.

STS:s styrelse knyter efter behov till sig extern kompetens vad gäller t ex juridiska frågor.

1.4 Ickediskriminering och offentlighet

Vid allt beslutsfattande tillämpas principen om ickediskriminering av uppfödare eller ägare. Uppgifter om registrering och moment som ingår i detta skall vara offentliga. Föreningen är en öppen och demokratisk förening varför samtliga protokoll är offentliga för föreningens medlemmar. STS förbinder sig i frågor gällande stambokföring och registrering att tillämpa förvaltningslagen (1986:223) i frågor om parts rätt att få del av uppgifter, om jäv samt motivering av, underrättelse om och överklagande av beslut. Föreningens ordförande bär huvudansvaret för att föreningens arbete undviker jävsituationer och att principen om icke diskriminering följs.

Undvikandet av jävssituationer vid urval av rasrepresentant till premiering regleras genom paragraf 24 i STS stadgar.

Registratur, stamboksredaktion samt kansli är öppet efter överenskommelse.

1.5 Överklagande

Överklagande görs till besvärsnämnden. I skrivelsen ska klagande ange de beslut som överklagas, den ändring i beslut som begärs och de omständigheter som åberopas till stöd för begäran om ändring. Skrivelsen ska vara besvärsnämnden tillhanda inom tre veckor från den dag den klagande fick del av beslutet.

Beslut angående registrering och stambokföring kan endast överklagas till STS besvärsnämnd. Besvärsnämnden är sista instans inom STS för prövning av styrelsens beslut. Besvärsnämnden består av minst tre med hästavel väl förtrogna ledamöter, varav en jurist. Besvärsnämnden är beslutförande med minst tre av ledamöterna närvarande, varav en jurist. Beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika antal röster har ordföranden utslagsröst.

Besvärsnämndens beslut skall vara skriftliga och innehålla en utförlig redovisning av de uppgifter och skäl som ligger till grund för utgången samt om uppgift om vilka som deltagit i beslutet. I de fall som besvärsnämndens beslut går den klagande emot skall denne, när beslutet delges, erhålla upplysningar om följande förhållanden:

• att beslutet kan överklagas om klaganden anser att avelsvärderingen eller handläggningen av ärendet eller frågan ej har skett i enlighet med gällande föreskrifter eller förevarande plan- och riktlinjer,
• att överklagandet skall ske till Jordbruksverket i enlighet med 19 § lagen (2006:807) om kontroll av husdjur m.m., samt
• ange vad den klagande har att iakttaga, enligt 2 § lagen (1986:1142) om överklagande av beslut av enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter, för att ett överklagande skall kunna upptas till prövning.

2. Rasbeskrivning

Storlek, typ och färgteckning följer moderföreningens ändamål och inriktning enligt nedan.

Romani cob:

Utseende som helhet:

Robust, stadig, i allmänhet kompakt byggd häst med lugn och självsäker utstrålning.

Mankhöjd:

135 cm till 156 cm.

Färg:

Alla färger tillåtna.

Huvud:

Rakt med bred panna, proportionellt med resten av kroppen. Romersk nosrygg är tillåten. Ögonen vakna. Pigmentslös iris tillåten. Små till normalstora öron, upprätta, ej för tätt ansatta. Ganaschen är tydligt markerad, inte för vida och matchar hästens kropp Hals: Stadigt byggd hals, normal till kort. Får vara placerad lågt på bröstkorgen. Underhals är inte önskvärt.

Manke:

Välmarkerad. Rund manke förekommer.

Bogblad:

Bra längd, normalt vinklad något brant förekommer.

Ben:

Hårda och torra. Normalt till lite kraftigt byggda, dock passande till hästens kropp. Framifrån sett lodräta. Utrymmet mellan hovarna är en hov brett. Från sidan sett lodräta till och med kotan. Framkotans vinkel mot underlaget ska vara 45 grader. Kotan inte för lång och med bra svikt. Hasarnas vinkel ska vara ungefär 150 grader. Bakkotans vinkel mot underlaget är ungefär 55 grader. Välmarkerade ledgångar.

Rygg och länd:

Ryggens längd ska passa till hästens typ. Stark. Något kort rygg är tillåten. Spänd rygg (karprygg) ej tillåten.

Bringa:

Normal bredd.

Kors:

Tillräcklig långt, något sluttande, brett och muskulöst.

Hovar:

Ska vara likformade, stora och hårda.

Behåring och man:

Normal till kraftig, passande till typen.

Rörelse:

Kraftfull, bra fungerande rörelse där varje led används på ett naturligt sätt.

Romani grai:

Utseende som helhet:

I motsats till Romani Cob en något lättare byggd häst. Utstrålningen är lugn och självsäker.

Mankhöjd:

135 cm till 156 cm. Avvikande mått upp till 170 cm förekommer.

Färg:

Alla färger är tillåtna.

Huvud:

Uttrycksfullt, romersk nosrygg förekommer sporadiskt. Ögonen vakna. Pigmentslös iris tillåten. Små till normalstora öron, upprätta, ej för tätt ansatta. Ganaschen är tydligt markerad, inte för vida och matchar hästens kropp.

Hals:

Normal till bra längd. Halsens ansättning tenderar till en mer vertikal ställning. Halsen får ej ha för lite muskler och skall vara väl ansatt. Underhals är inte önskvärt.

Manke:

Välmarkerad som gradvis ska övergå i ryggen.

Bogblad:

Bra längd. Välvinklad ej brant.

Ben:

Hårda och torra. Benad till storleken. Framifrån sett lodräta. Utrymmet mellan hovarna är en hov brett. Från sidan sett lodräta till och med kotan. Framkotans vinkel mot underlaget ska vara 45 grader. Skenan inte för lång och med bra svikt. Hasarnas vinkel ska vara ungefär 150 grader. Bakkotans vinkel mot underlaget är ungefär 55 grader.

Rygg och längd:

Ryggens längd ska passa till hästens typ. Stark. Något kort rygg är tillåten. Spänd rygg (karprygg) ej tillåten.

Bringa:

Normal bredd.

Kors: Tillräcklig långt, något sluttande. Tillräckligt brett och muskulöst.

Hovar: Ska vara lika formade, och hårda men inte för stora.

Behåring och man:

Normal.

Rörelse:

Kraftfull, vägvinnande rörelse där varje led används på ett naturligt sätt.

Romani vanner:

Utseende som helhet:

Robust, stadig och i allmänhet, kompakt byggd häst med lugn och självsäker utstrålning.

Mankhöjd:

156 till 170 cm.

Färg:

Alla färger är tillåtna.

Huvud:

Rakt med bred panna, proportionellt med resten av kroppen. Romersk nosrygg är tillåten. Ögonen vakna. Pigmentslös iris tillåten. Små till normalstora öron, upprätta, ej för tätt ansatta. Ganaschen är tydligt markerad, inte för vida och matchar hästens kropp.

Hals:

Får vara något kort. Halsen får ej vara muskelfattig och skall vara väl ansatt. Underhals är inte önskvärt. Vuxna hingstar har ofta hög mankam.

Manke:

Välmarkerad som gradvis ska övergå i ryggen. Rund manke förekommer.

Bogblad:

Bra längd, normalt vinklad något brant förekommer.

Ben:

Hårda och torra, kraftigt byggda, dock passande till hästens kropp. Framifrån sett lodräta. Utrymmet mellan hovarna är en hov brett. Från sidan sett lodräta till och med kotan. Framkotans vinkel mot underlaget ska vara 45 grader. Skenan inte för lång och med bra svikt. Hasarnas vinkel ska vara ungefär 150 grader. Bakkotans vinkel mot underlaget är ungefär 55 grader. Välmarkerade ledgångar

Rygg och länd:

Ryggens längd ska passa till hästens typ. Stark. Något kort rygg är tillåten. Spänd rygg (karprygg) ej tillåten.

Bringa:

Muskulös och bred.

Kors: Tillräcklig långt, något sluttande, brett och med stora muskler.

Hovar:

Ska vara lika formade, stora och hårda.

Behåring och man:

Normal till kraftig, passande till typen.

Rörelse:

Kraftfull, bra fungerande rörelse där varje led används på ett bra naturligt sätt.

Markbundna rörelser förekommer.

3. Avelsmål

STS:s mål är att bevara rasens goda dragegenskaper men även de egenskaper som “allround” häst, en häst passande för både ridning och körning.

STS värnar om den traditionella tinkerhästtypen och arbetar för att fortlöpande ha god samverkan med föreningar och personer runt om i världen som värnar för tinkerhästens bevarande i framtiden.

STS arbetar för att god och riktig information om dessa hästar finns att tillgå, samt att verka för att bibehålla rasens särdrag genom att delge en seriös och korrekt information om tinkerhästar, att verka för en seriös avel och uppfödning samt en seriös import av tinkerhästar. Detta för att vidmakthålla och förbättra rasens goda egenskaper och sundhet.

3.1 Avelsbas/databas

Grundregistrering och passutställande sker i Sverige av tinkerhästar och tinkerpartbreed födda i Sverige. Registrering i STS databas görs även av importerade hästar med giltiga passhandlingar. 2010 finns det 1000 registrerade tinkerhästar i Sverige, ca 4000 i moderstamboken i Holland samt ca 2000 i övriga europeiska dotterstamböcker till NSvT, vilket säkerställer en mycket god avelsbas.

Under året görs ca 80-90 stycken betäckningar av registrerade tinkerhingstar och ca 100 hästar registreras i vårt register.

STS för sin databas i enlighet med EU-kommissionens förordning 504/2008.

STS Registrator och biträdande registratorer utför de myndighetsutövande uppdrag som ålagts avelsorganisationen STS.

3.2 Avelsvärdering

STS arrangerar årligen avelsvärderingar av tinkerhästar grundad på exteriörbedömning, utförande av bruksprov i körning eller ridning, hälsotillstånd samt avkommeprövning. Härstamning avgör om hästen tilldelas avelsvärdesklass eller tillståndsklass.

Varje år kommer 2 premieringar och en riksutställning att inplaneras. Dessa arrangemang är stambokföringsgrundande för ston, samt avelsvärderingsgrundande för ston och hingstar.1-2 avelsvärderingar för hingstar kommer också att planeras. Om behov uppstår kommer externa tjänster att inköpas för att säkerställa att avelsvärdering/premiering av tinkerhästar kan ske väl fördelat över Sverige. Vidare kan extern resurs söka hos STS Avelskommitté (AK) om att få visning/utställning godkänd som avelsvärdesgrundande, AK bifaller sådan ansökan om organisationens krav på säkerhet, icke diskriminering och utförande uppfylls.

I dagsläget finns ett antal svenska domare som är godkända att döma rasen tinker. Organisationen har dessutom ett pågående program (år 2011) för utbildande av exteriördomare för rasen. STS har utöver det möjlighet att använda godkända domare från både moderstamboken NSvT samt från övriga dotterstamböcker i Europa.

STS Avelskommitté utser varje år en avelsvärderingsnämnd för hingst bestående av: 1 ordförande(av organisationen godkänd exteriördomare), 2 ledamöter (av organisationen godkända exteriördomare), 1 suppleant (av organisationen godkänd exteriördomare) samt 1 rasrepresentant utsedd av organisationen.

Avelsvärderingsnämnden fattar alla beslut om eventuella höjningar/sänkningar av avelsvärdesklass för hingst.

Registrator och biträdande registrator ansvarar för kontroll och arkivering av de uppgifter och dokument som inkommer i samband med avelsvärderingar, premieringar samt övriga avelsvärdesgrundande arrangemang såsom tävlingsresultat och exteriörprotokoll, och tillser att dessa finns tillgängliga vid bedömning av till exempel avelsvärde.

Registratorn beslutar om eventuell höjning av avelsvärdesklass för sto.

En avelsvärdesklassning fastställs normalt första gången när hästen genomgått individprövning (exteriör, prestation och hälsotillstånd). Då underlag föreligger för att göra en avkommeprövning med tillfredsställande noggrannhet görs en ny avelsvärdesklassning. Klassningen justeras efter hand som antalet avkommor med bedömningsbara resultat ökar. Ju större och säkrare avkommeunderlag som finns tillgängligt desto mindre hänsyn skall tas till individprövning.

Hästar som avelsvärderats enligt rasvisa bestämmelser tilldelas en avelsvärdesklass på grundval av individen och/eller avkommeprövning. Avelsvärdesklassen kan tidsbegränsas, samt höjas eller sänkas.

4. Stambok

I STS Huvudregister (H) finns alla hästar som är registrerade som tinkerhäst. Häst införd i Huvudregistret (H) kan ha tillträde till någon av fölböckerna (F), Grundstamboken (GS) eller Riksstamboken (RS) enligt regler för dessa.

STS stambok för tinkerhästar är fortfarande under uppbyggnad och är därför tillsvidare en öppen stambok.  När ett tillfredställande antal djur införts i stamboken kommer denna att stängas. Beslut om att stänga stamboken för ytterligare djur kommer att tas gemensamt med NSvT (moderstamboken). STS stambok är godkänd av moderstamboken (NSvT), och en kompletteringsregistrering av hästar mellan moderstambok och dotterstamböcker kan ske utan hinder. Vid eventuell tveksamhet om en hästs placering vid flytt mellan stamböckerna rådfrågas NSvT om lämplig placering.

• Häst som är registrerad i NSvTs Allmän sektion är berättigad att registreras i STS Huvudregister.
• NSvTs Allmän sektion är uppdelad i Stambok och Sidobok 1.
• Hästar som är registrerade i NSvTs Fölbok är berättigade att registreras i STS:s motsvarande Fölbok.
• NSvT har ett Tillfälligt fölregister därännu ej chipmärkta föl registreras. Detta register finns inte i STS:s stambok utan dessa föl blir registrerade i STS:s Fölbok då de är id-kontrollerade och chipmärkta (id-kontroll skall ske vid moderns sida), eller via DNA-analys har en bekräftad stam.
• Hästar registrerade i NSvTs Sidosektion är berättigade till att registreras i STS Sidoregister.

Införande eller kompletteringsregistrering i ovan nämnda stambok och register sker efter att ägaren ingett skriftlig ansökan till föreningens stambokförare. För hästar med otypade alt okänd förälder/föräldrar är rasen obekräftad fram till godkänd inspektion utförd av någon av STS utbildade rastypare eller en rastypare godkänd av NSvT (Netherland Studbook voor Tinkers). För utfärdande av pass ska individen vara rastypsgodkänd enligt ovan. Stambokförd hästs avelsvärderingsklass kan endast ändras genom avkommors premierings- och utställningsmeriter.

Stambok och register indelas i följande kategorier:

Regler för införande i Sidoregister (X)

Till sidoregistret äger häst tillträde som är känd korsning mellan tinkerhäst och häst av annan ras. Undantag är korsning mellan tinkerhäst och någon av de raser som nämns i ” Regler för införande i Huvudregister (H)” sista stycket.

Regler för införande i Huvudregister (H)

Tinkerhäst med verifierad stamtavla äger tillträde till Huvudregistret (H). För häst med en eller två okända föräldradjur, är rasen bekräftad först efter godkänd inspektion utförd av någon av STS:s utbildade rastypare eller en rastypare godkänd av NSvT tidigast när djuret är 3 år gammalt, hästen äger då tillträde till Huvudregistret.

Hästar införda i moder- eller övriga dotterföreningars motsvarighet till STS Huvudregister och dess stamböcker äger tillträde till STS Huvudregister med dess stamböcker enligt ovan upprättade principer, grundade på föräldradjurens registrerade status i moder- eller dotterföreningen.

Häst införd i Huvudregistret (H) kan ha tillträde till någon av fölböckerna (F), Grundstamboken (GS) eller Riksstamboken (RS) enligt regler för dessa. Häst kan även vara införd i Huvudregistret utan att ha tillträde till någon av stambokens delar.

Häst registrerad som Irish Cob, Gypsy Vanner, Coloured Horse, Traveller Pony, Black and White och Traditional Cob, äger tillträde till Huvudregistret (H) efter godkänd inspektion enligt ovan. Sådan häst tilldelas registreringsnummer kopplat till befintligt EULN, och blir därmed tillgänglig för avel av tinkerhäst. Avkomman efter tinkerhäst och häst av någon av ovan nämnda raser äger tillträde till Huvudregistret (H) efter godkänd inspektion enligt ovan eller då båda föräldradjuren är införda i Huvudregistret (H).

Regler för införande i Grundstambokens Fölbok

Avd I (FI)

Föl med föräldrar i Grundstambok avd I (GSI) med betäckning verifierad via språngrulla och betäckningsrapport, detta föl äger tillträde till Riksstambok.

Avd II (FII)

Föl med föräldrar i Grundstambok avd II (GSII) med betäckning verifierad via språngrulla och betäckningsrapport, detta föl äger tillträde till Grundstambok avd I (GSI).

Avd III (FIII)

Föl med föräldrar i Grundstambok avd III (GSIII) med betäckning verifierad via språngrulla och betäckningsrapport, detta föl äger tillträde till Grundstambok avd II (GSII).

För föl med föräldradjur i olika avdelningar av stamboken är det föräldradjuret med lägst avdelning som är styrande för fölets placering i Fölbok.

Regler för införande i Grundstambok

Avd I (GSI)

Kvalificerade för införande i Grundstambok avd I (GSI) är tinkerhäst registrerad i Fölbok avd II (FII) och som erhållit avelsvärderingsbevis som anger minst lägsta avelsgodkända klass enligt sto- respektive hingstreglemente.

Avd II (GSII)

Kvalificerade för införande i Grundstambok avd II (GSII) är tinkerhäst registrerad i Fölbok avd III (FIII) och som erhållit avelsvärderingsbevis som anger minst lägsta avelsgodkända klass enligt sto- respektive hingstreglemente.

Avd III (GSIII)

Kvalificerade för införande i Grundstambok avd III (GSIII) är tinkerhäst registrerad i Huvudregistret(H) och som erhållit avelsvärderingsbevis som anger minst lägsta avelsgodkända klass enligt sto- respektive hingstreglemente.

Grundstamboken är uppdelad i en Hingstbok och en Stobok.

Regler för införande i Riksstambok (RS)

Kvalificerade för införande i Riksstambok (RS) är tinkerhäst registrerad i Fölbok avd I (FI) och Rikstambokens fölbok och som erhållit avelsvärderingsbevis som anger minst lägsta avelsgodkända klass enligt sto- respektive hingstreglemente.

Riksstamboken är uppdelad i en Hingstbok och en Stobok.

Regler för införande i Riksstambokens Fölbok (RSF)

Föl med föräldrar i Riksstambok (RS) med betäckning verifierad via språngrulle och betäckningsrapport, detta föl äger tillträde till Riksstambok.

 

Regler för föl efter hingst godkänd i moderstambok eller övriga dotterstamböcker

Föl efter sto stambokfört i STS och hingst godkänd av moderstamboken NSvT eller dotterstambok till denna äger tillträde till fölbok enligt samma principer som om hingsten vore stambokförd i STS (se Regler för införande i fölbok). Stamboksstatus på hingsten måste kunna verifieras genom stamboksbevis eller dylikt.

Regler för avkomma efter hingst avelsgodkänd i annan än ovan av EU godkänd stambok för Tinker

Avkomma efter sto stambokfört i STS och hingst enligt ovan äger tillträde till stambok, hingstens stambokstillhörighet måste kunna verifieras och betäckningsrapport/språngsedel måste finnas.

Byte av avdelning i stambok

STS har idag inte olika avdelningar inom grund- och riksstambok som är grundade på meriter annat en de meriter som hästen erhållit vid officiell utställning/premiering (individprövning). Byte av avdelning inom stamboken på annan merit är därför inte aktuell.

Resultat av individprövning från 3 års ålder är meriterande för flyttning från Fölböckerna tillhörande ovan nämnda stamboksdelar. Häst i fölbok som ej individprövas, eller ej uppnår tillräckligt resultat vid individprövning för att kunna stambokföras i Grund- respektive Riksstambok kvarstår i Fölbok. Föl efter sådan häst äger tillträde till Grundstambok III efter samma princip som om föräldradjuren endast är registrerade i Huvudregistret. Se kvalificeringskrav för GSIII.

5. Registrering

STS utfärdar pass, tilldelar registrerade hästar ett UELN nummer samt eventuellt annat godkänt svenskt registreringsnummer. Som uppfödare registreras, den person som äger stoet alternativt den person som kan visa upp ett avtal undertecknat av stoägaren vid tidpunkten för betäckningen. Avtalet skall visas upp senast i samband med ingivandet av registreringsansökan. Hästar som redan innehar godkänt EU-pass erhåller ett registreringsbevis med svenskt registreringsnummer som kopplas till befintligt UELN nr. Beträffande regler för hästs införande i Huvud- eller Sidoregister se punkt 4 Stambok.

5.1 Identitet

För registrering i STS krävs chipmärkning. Härstamning säkras genom betäckningsrapport eller DNA-analys. Föl skall identifieras vid moderns sida av godkänd ID kontrollant, om detta inte är möjligt krävs DNA analys. I registreringsbeviset/passet finns livsnummer, registreringsnummer, chipnummer, signalementsbeskrivning samt fotografi av hästens högra och vänstra sida. Dessutom eventuell stamtavla i X led, samt uppfödare. Registrerad ägare finns på separat ägarbevis som utställs av STS registrator.

5.2 Hästpass

Hästpass utfärdas i enlighet med EU-kommissionens förordning nr 504/2008 av den 6 juni 2008 om tillämpning av rådets direktiv 90/426/EEG och 90/427 EEG avseende metoder för identifiering av hästdjur.

En registrator samt biträdande registratorer är utsedda av föreningen. Registratorns adress är liktydig med föreningens kansli (se punkt 1.1).

Registratorn och biträdande registratorer svenskregistrerar, utfärdar pass samt sammanställer avelsrapporteringar för hästar som är registrerade i STS.

I händelse av registratorns ledighet eller sjukfrånvaro kan medlemmar i föreningen vända sig till den biträdande registratorn.

En kopia av de uppgifter som finns i föreningens databas kommer att finnas tillgänglig även för ersättaren varför t ex telefontider kommer att kunna hållas även när ordinarie registrator inte är i tjänst.

De hästar som får pass i STS tilldelas ett unikt UELN nummer i en svensk registerdatabas. Detta är uppbyggt av den svenska landskoden, rasens databasnummer samt ett individuellt löpnummer för varje ras, som kan vara ex. individens registreringsnummer.

Som uppfödare registreras normalt sett stoägaren men det kan också till exempel vid leasing vara en annan person.

Icke kompletta registreringshandlingar sparas i 3 månader från det att avsändaren informerats om behov av komplettering. Om komplettering ej är föreningen tillhanda efter 3 månader avslås ärendet med ett överklagningsbart beslut. Beslutet skickas tillsammans med de inkomna handlingarna åter till avsändaren.

Förkommen passhandling hanteras i enlighet med vad som stadgas i EU-kommissionens förordning nr 504/2008 av den 6 juni 2008 om tillämpning av rådets direktiv 90/426/EEG och 90/427 EEG avseende metoder för identifiering av hästdjur.

STS har, för att underlätta för hästägarna, för avsikt att införa så kallade ”Smart Cards” i enlighet med EU-kommissionens förordning nr 504/2008 av den 6 juni 2008 om tillämpning av rådets direktiv 90/426/EEG och 90/427 EEG avseende metoder för identifiering av hästdjur.

Avgifterna för utfärdande av hästpass kommer att tas ut efter en beräkning av självkostnadspris.