PLAN och RIKTLINJER
(Uppdaterade och godkända för 2009)

Svenska Tinkerhäst Sällskapet

1 Organisation
1.1 Föreningen STS
Svenska Tinkerhäst Sällskapet (STS) bildades 1998 och är en ideell förening.

1.2 STS målsättning
STS har som målsättning att verka för medlemmarnas intressen samt en ökad kännedom om Tinkerhästar, dess historia och användning samt att verka för en seriös import, avel och uppfödning av sunda och harmoniska hästar. Svenska Tinkerhäst Sällskapet är medlem av Svenska Hästavelsförbundet.

1.3 STS moderstambok
STS är en dotterstambok till holländska tinkerstamboken NST (Het Nederlands Stamboek voor Tinkers)
Se http://www.tinkerstamboek.nl/ för aktuella kontaktuppgifter

1.4 Ekonomiska resurser.
Svenska Tinkerhäst Sällskapet finansieras med medlemsavgifter, försäljning av PR artiklar samt avgifter för stambokföring, registrering, rastypningar och pass.

1.5 Föreningens sammansättning
STS består av de officiella utskotten styrelse, valberedning, avelskommite, registratorer samt revisorer. Samtliga väljs i samband med ordinarie årsmöte.

1.6 Styrelse.
Styrelsen ska minst bestå av: ordföranden samt 5 ordinarie ledamöter, 1 vice ordförande, 1 sekreterare, 1 kassör, 2 ledamöter samt 3 suppleanter. Styrelsemedlem ska vara medlem i föreningen. Mandatperioden för samtliga ledamöter är 2 år med val växelvis varje år.

1.7 Kansli.
Föreningen har sitt säte där kassör bor, om inte annat beslutats av styrelsen.

Ansvarig för hållandet av föreningshandlingar samt föreningsdokumentation är STS sekreterare som nås på sekreterare@svenskatinker.se

Ansvarig för avelsdokumentation samt register och stambok är föreningens huvudregistrator som nås på registrator@svenskatinker.se

1.8 Beslut om stambokföring och införande i register.
Införande eller uteslutning i stambok, fölbok och register sker efter gällande regler beslutade av Svenska Tinkerhästsällskapets styrelse. Tagna beslut kan efter överklagan till ovan nämnda styrelse tas upp för omprövning enligt de regler som beslutats av styrelsen. Ansvarig för den fysiska registreringen är föreningens registrator.

1.9 Registreringshantering
STS har en huvudregistrator samt en hjälpregistrator som ska vara väl insatt i registreringsförfarandet och som ska vara beredd att ta över registreringen ifall ordinarie huvudregistrator får förhinder.

Registrering av tinkerhäst kommer att ske i blå basen så fort den tas i drift, planerat under sommaren 2009. Fram till dess används STS egna registerprogram. Samtlig dokumentation arkiveras också i pappersformat

Ansvarig för utlämnandet av officiell dokumentation från registret är i första hand föreningens huvudregistrator.

1.10 Överklagande
Överklagande görs till besvärsnämnden. I skrivelsen ska klagande ange de beslut som överklagas, den ändring i beslut som begärs och de omständigheter som åberopas till stöd för begäran om ändring. Skrivelsen ska vara besvärsnämnden tillhanda inom tre veckor från den dag den klagande fick del av beslutet.

1.11 Besvärsnämnd
Beslut angående registrering och stamboksföring kan överklagas till STS besvärsnämnd. Besvärsnämnden är sista instans inom STS för prövning av styrelsens beslut. Besvärsnämnden består av minst tre med hästavel väl förtrogna ledamöter, varav en jurist. Besvärsnämnden är beslutsför med minst tre av ledamöterna närvarande, varav en jurist. Beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika rösttal har ordföranden utslagsröst.

Besvärsnämndens beslut skall vara skriftliga och innehålla en utförlig redovisning av de uppgifter och skäl som ligger till grund för utgången samt om uppgift om vilka som deltagit i beslutet. I de fall som besvärsnämndens beslut går den klagande emot skall denne, när beslutet delges, erhålla upplysningar om följande förhållanden:

* att beslutet kan överklagas om klaganden anser att avelsvärderingen eller handläggningen av ärendet eller frågan ej har skett i enlighet med gällande föreskrifter eller förevarande plan- och riktlinjer,

* att överklagandet skall ske till Jordbruksverket i enlighet med 15 * förordning (2006:816) om kontroll av husdjur med mera

* vad en klagande har att iakttaga, enligt 2 § lagen (1986:1142) om överklagande av beslut av enskilda organ med offentliga förvaltningsuppgifter, för att ett överklagande skall kunna upptas till prövning.

1.12 Förvaltningslagens tillämpning.
Svenska Tinkerhäst Sällskapet förbinder sig i frågor gällande stamboksföring och registrering av Tinkerhästar att tillämpa förvaltningslagen (1986:223) i frågor om parts rätt att få del av uppgifter, om jäv samt motivering av, underrättelse om och överklagande av beslut.

2 Krav på ickediskriminering och offentlighet
Grundprincipen vid tillämpning av dessa regler är icke diskriminering av hästägare eller uppfödare. Uppgifter om registrering och stambokföring är offentliga.

2.1 Jäv
Undvikandet av jävssituationer vid urval av rasrepresentant till premiering regleras genom paragraf 24 i STS stadgar

3 Rasbeskrivning ( rasstandard)

Romani cob:
Utseende som helhet:
Robust, stadig, i allmänhet kompakt byggd häst med lugn och självsäker utstrålning.

Mankhöjd:
135 cm till 156 cm.

Färg:
Skäck, alla andra färger är dock tillåtna.

Huvud:
Rakt med bred panna, proportionellt med resten av kroppen. Romersk nosrygg är tillåten. Ögonen vakna. Pigmentlös iris tillåten. Små till normalstora öron, upprätta, ej för tätt ansatta. Ganaschen är tydligt markerad, inte för vida och matchar hästens kropp Hals: Stadigt byggd hals, normal till kort. Får vara placerad lågt på bröstkorgen. Underhals är inte önskvärt.

Manke:
Välmarkerad. Rund manke förekommer.

Bogblad:
Bra längd, normalt vinklad något brant förekommer.

Ben:
Hårda och torra. Normalt till lite kraftigt byggda, dock passande till hästens kropp. Framifrån sett lodräta. Utrymmet mellan hovarna är en hov brett. Från sidan sett lodräta till och med kotan. Framkotans vinkel mot underlaget ska vara 45 grader. Kotan inte för lång och med bra svikt. Hasarnas vinkel ska vara ungefär 150 grader. Bakkotans vinkel mot underlaget är ungefär 55 grader. Välmarkerade ledgångar.

Rygg och länd:
Ryggens längd ska passa till hästens typ. Stark. Något kort rygg är tillåten. Spänd rygg (karprygg) ej tillåten.

Bringa:
Normal bredd.

Kors:
Tillräcklig långt, något sluttande, brett och muskulöst.

Hovar:
Ska vara likformade, stora och hårda.

Behåring och man:
Normal till kraftig, passande till typen.

Rörelse:
Kraftfull, bra fungerande rörelse där varje led används på ett naturligt sätt.

Romani grai:
Utseende som helhet:
I motsats till Romani Cob en något lättare byggd häst. Utstrålningen är lugn och självsäker.

Mankhöjd:
135 cm till 156 cm. Avvikande mått upp till 170 cm förekommer.

Färg:
Skäck, alla andra färger är dock tillåtna.

Huvud:
Uttrycksfullt, romersk nosrygg förekommer sporadiskt. Ögonen vakna. Pigmentlös iris tillåten. Små till normalstora öron, upprätta, ej för tätt ansatta. Ganaschen är tydligt markerad, inte för vida och matchar hästens kropp.

Hals:
Normal till bra längd. Halsens ansättning tenderar till en mer vertikal ställning. Halsen får ej ha för lite muskler och skall vara välansatt. Underhals är inte önskvärt.

Manke:
Välmarkerad som gradvis ska övergå i ryggen.

Bogblad:
Bra längd. Välvinklad ej brant.

Ben:
Hårda och torra. Benad till storleken. Framifrån sett lodräta. Utrymmet mellan hovarna är en hov brett. Från sidan sett lodräta till och med kotan. Framkotans vinkel mot underlaget ska vara 45 grader. Skenan inte för lång och med bra svikt. Hasarnas vinkel ska vara ungefär 150 grader. Bakkotans vinkel mot underlaget är ungefär 55 grader.

Rygg och längd:
Ryggens längd ska passa till hästens typ. Stark. Något kort rygg är tillåten. Spänd rygg (karprygg) ej tillåten.

Bringa:
Normal bredd.

Kors: Tillräcklig långt, något sluttande. Tillräckligt brett och muskulöst.
Hovar: Ska vara lika formade, och hårda men inte för stora.

Behåring och man:
Mindre till normal.

Rörelse:
Kraftfull, vägvinnande rörelse där varje led används på ett naturligt sätt.

Romani vanner:
Utseende som helhet:
Robust, stadig och i allmänhet, kompakt byggd häst med lugn och självsäker utstrålning.

Mankhöjd:
156 till 170 cm.

Färg:
Skäck, alla andra färger är dock tillåtna.

Huvud:
Rakt med bred panna, proportionellt med resten av kroppen. Romersk nosrygg är tillåten. Ögonen vakna.. Pigmentlös iris tillåten. Små till normalstora öron, upprätta, ej för tätt ansatta. Ganaschen är tydligt markerad, inte för vida och matchar hästens kropp .

Hals:
Får vara något kort. Halsen får ej vara muskelfattig och skall vara välansatt. Underhals är inte önskvärt. Vuxna hingstar har ofta hög mankam.

Manke:
Välmarkerad som gradvis ska övergå i ryggen. Rund manke förekommer.

Bogblad:
Bra längd, normalt vinklad något brant förekommer.

Ben:
Hårda och torra, kraftigt byggda, dock passande till hästens kropp. Framifrån sett lodräta. Utrymmet mellan hovarna är en hov brett. Från sidan sett lodräta till och med kotan. Framkotans vinkel mot underlaget ska vara 45 grader. Skenan inte för lång och med bra svikt. Hasarnas vinkel ska vara ungefär 150 grader. Bakkotans vinkel mot underlaget är ungefär 55 grader. Välmarkerade ledgångar

Rygg och länd:
Ryggens längd ska passa till hästens typ. Stark. Något kort rygg är tillåten. Spänd rygg (karprygg) ej tillåten.

Bringa:
Muskulös och bred.

Kors: Tillräcklig långt, något sluttande, brett och med stora muskler.

Hovar:
Ska vara lika formade, stora och hårda.

Behåring och man:
Normal till kraftig, passande till typen.

Rörelse:
Kraftfull, bra fungerande rörelse där varje led används på ett bra naturligt sätt.
Markbundna rörelser förekommer.

Sektion D Scudder
Registreras ej av STS.

4 Avelsmål och antal avelsdjur
4.1 Avelsmål
Rasen har i århundraden avlats och ägts av Romanifolk, även benämnda "det resande folket" (Travellers) över stora delar av de Brittiska öarna. De har främst avlats som draghästar åt Romanifolkets olika vagntyper, allt ifrån en tung större draghäst till en lättare körhäst har då avlats fram. Hästarna har också alltid brukats för ridning, men dess huvudsakliga syfte/användningsområde har varit draghästens.

Svenska Tinkerhäst Sällskapets mål är att bibehålla rasens goda dragegenskaper men även de egenskaper som "allround" häst, en häst passande för både ridning och körning.

Svenska Tinkerhäst Sällskapet värnar om den traditionella Tinkerhästtypen och arbetar för att fortlöpande ha god kontakt med föreningar och personer runt om i Världen som värnar för Tinkerhästens bevarande i framtiden.

Svenska Tinkerhäst Sällskapet arbetar för att god och riktig information om dessa hästar finns att tillgå, samt att verka för att bibehålla rasens särdrag genom att delge en seriös och riktig information om Tinkerhästar, att verka för en seriös avel och uppfödning samt en seriös import av Tinkerhästar och att värna om en avelsvärdering av Tinkerhästar grundad på exteriörbedömning samt utförande av bruksprov i körning eller ridning och avkommeprövning. Detta för att vidmakthålla och förbättra rasens goda egenskaper och sundhet.

4.2 Antal avelsdjur
Per 090401 fanns det totalt 828 hästar i registret.

Av dess är 113 st hingstar, 440 st ston samt 251 st valacker.
Därutöver 24 hästar vars id-handlingar ännu ej är färdigställda.

STS stambok för tinkerhästar är fortfarande under uppbyggnad och är därför tillsvidare en öppen stambok.

5 Identitet
5.1 Hur säkerställs hästens identitet inför registrering?
För registrering i STS krävs chipmärkning. Härstammning säkras genom betäckningsrapport eller DNA-analys

5.2 Identifiering
Chipmärkning, signalementsbeskrivning samt fotografi av hästens högra och vänstra sida krävs för utfärdande av pass i STS.

5.3 Identitetshandling
Identitetshandling utfärdas i enlighet med KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 504/2008 av den 6 juni 2008 om tillämpning av rådets direktiv 90/426/EEG och 90/427/EEG avseende metoder för identifiering av hästdjur

5.4 Hantering av ”icke kompletta” handlingar
Icke kompletta registreringshandlingar sparas i 3 månader från det att avsändaren informerats om behov av komplettering. Om komplettering ej är föreningen tillhanda efter 3 månader avslås ärendet med ett överklagningsbart beslut. Beslutet skickas tillsammans med de inkomna handlingarna åter till avsändaren.

5.5 Numrering
Registreringsnummren delas ut numeriskt i den ordning kompletta handlingar kommer in till STS registrator

5.6 Definition av uppfödare
Uppfödare betecknas i normalfallet ägaren av stoet vid fölets födelse

5.7 Förkommen identitetshandling
Vid förekommen passhandling krävs skriftlig försäkran från ägaren att handlingen är förekommen,därefter genomförs vederbörlig efterlysning av handlingen. Duplikatpass utställs då hästens identitet kan fastställas genom kontroll av chipnummer samt i registret införda fotografier. I de fall då hästens identitet inte kan fastställas utställs ett ersättningspass.

6 Registrering och stambok
6.1 Registrator
Ansvarig registrator och stambokförare utses av styrelsen för Svenska Tinkerhäst Sällskapet.

6.2 Stamboksindelning
Stambok och register indelas följande kategorier:

Riksstambok
Grundstambok avd I, II samt III (GSI+GSII+GSIII)
Fölbok avd I, II samt III (FI+FII+FIII)
Register (R)

6.3 Krav för införande i stambok och register
Införande i ovan nämnda stambok och register sker efter att ägaren ingett skriftlig ansökan till föreningens stambokförare. För hästar med otypade alt okänd förälder/föräldrar är rasen obekräftad fram till gk inspektion utförd av någon av STS utbildade rastypare eller en rastypare godkänd av NSvT (Netherland Studbook vor Tinkers).

För utfärdande av pass ska individen vara rastypsgodkänd enligt ovan.

Häst registrerad som Irish Cob (IC) utav Irish Cob Society (ICS) eller någon av ICS dotterstamböcker kan efter gk inspektion utförd av någon av STS utbildade rastypare eller en rastypare godkänd av NSvT (Netherland Studbook vor Tinkers), bli införd i Tinkerhästregistret med sitt livsnummer och blir därmed tillgänglig för Tinkerhäst avel. Denna häst förs in med sitt ursprungliga (IC) nummer som livsnummer vid registrering i register och har då samma status som en Tinkerhäst.

Registret (R) är en så kallade öppen stambok. När ett tillfredställande antal djur införts i registret för rasens säkerställan kommer registret att stängas. Beslut om att stänga registret för ytterligare djur kommer att tas gemensamt med Netherland Studbook vor Tinker (NSvT) som i enlighet med EU´s regelverk är den godkända moderstamboken för Tinkerhästar.

6.3.1 Tillståndssto
Sto utan härstamning visad enligt rasvisa krav och som uppfyller alla ställda krav, samt sto godkänd av NSvT (Netherland studbook vor Tinker) benämns tillståndssto.

Tillståndssto kan erhålla en tillståndsklass enligt samma princip som avelsvärdesklass. Sto, 3 år o äldre kan t.o.m 2009 även tilldelas diplom. Fr.o.m 2010 gäller diplom enb. 3-åriga ston.

Avkommor efter sto ”Kass för avel” = kasserad för allmän avel, enl gällande djurskyddsregler dvs upptagen som defekt i SJVFS 2008:26, registreras ej av Svenska Tinkerhästsällskapet.

6.3.2 Tillståndshingst
Hingst utan härstamning visad enligt rasvisa krav och som uppfyller alla ställda krav samt hingst godkänd av NSvT (Netherland studbook vor Tinker) benämns tillståndshingst.

Hingst utan härstamning visad enligt rasvisa krav och som uppfyller kraven kan erhålla en tillståndsklass enligt samma princip som avelsvärdesklass. Hingsten ska för att behålla sitt tillstånd visas för sundhetskontroll mm i enlighet med de rasvisa kraven.

Avkommor efter hingst ”Kass för avel” = kasserad för allmän avel, enl gällande djurskyddsregler dvs upptagen som defekt i SJVFS 2008:26, registreras ej av Svenska Tinkerhästsällskapet.

Hingst avelsgodkänd av NSvT ska uppvisa ett dokument från NSvT där NSvT bekräftar hingstens status som godkänd avelshingst, kopia/bekräftelse på röntgen, kopia exteriörbedömning, kopia spermarapport, kopia DNA-rapport samt kopia CEM-intyg. Hingsten ska även klinikbesiktas i Sverige innan den kan godkännas som tillståndshingst.

Innan hingst rekommenderas av STS ska den visas för bedömning enligt gällande rasvisa krav på avelsvärdegrundande tillställning. Utöver detta ska hingsten visas för sundhetskontroll vart 3:e år.

6.3.3 Regler för införande i Register (R)
Tinkerhäst med en, alternativt ingen känd förälder, samt Tinkerhäst med föräldradjur i Registret (R) äger tillträde till Registret (R). För häst med en eller två okända föräldradjur, alt ej rasgodkända föräldradjur är rasen bekräftad först efter gk inspektion utförd av någon av STS utbildade rastypare eller en rastypare godkänd av NSvT (Netherland Studbook vor Tinkers).

6.3.4 Regler för införande i Fölbok
6.3.4.1 Avd I (FI)
Föl med föräldrar i Grundstambok avd I (GSI) med betäckning verifierad via språngrulle och betäckningsrapport, detta föl äger tillträde till riksstambok.

6.3.4.2 Avd II (FII)
Föl med föräldrar i Grundstambok avd II (GSII) med betäckning verifierad via språngrulle och betäckningsrapport, detta föl äger tillträde till Grundstambok avd I (GSI).

6.3.4.3 Avd III (FIII)
Föl med föräldrar i Grundstambok avd III (GSIII) med betäckning verifierad via språngrulle och betäckningsrapport, detta föl äger tillträde till Grundstambok avd II (GSII).

6.3.5 Regler för införande av Tinkerhäst i Grundstambok

6.3.5.1 Avd I (GSI)
Kvalificerade för införande i Grundstambok avd I (GSI) är Tinkerhäst registrerad i Fölbok avd II (FII) och som uppfyller de av STS utsatta och av Svenska Hästavelsförbundets gk rasvisa krav för Tinker hästar.

6.3.5.2 Avd II (GSII)
Kvalificerade för införande i Grundstambok avd II (GSII) är Tinkerhäst registrerad i Fölbok avd III (FIII) och som uppfyller de av STS utsatta och av Svenska Hästavelförbundets gk rasvisa krav för Tinker hästar.

6.3.5.3 Avd III (GSIII)
Kvalificerade för införande i Grundstambok avd III (GSIII) är Tinkerhäst registrerad i Registret och som uppfyller de av STS utsatta och av Svenska Hästavelsförbundets gk rasvisa krav för Tinker hästar samt tillståndshästar.

6.3.6 Regler för införande av Tinkerhäst i Riksstambok (RS)
Kvalificerade för införande i Riksstambok (RS) är Tinkerhäst registrerad i Fölbok avd I (FI) samt uppfyller de av STS utsatta och av Svenska Hästavelsförbundets gk rasvisa krav för Tinker hästar.

7. Byte av avdelning i stambok
STS har idag inte olika avdelningar i stamboken som är grundade på häst meriter. Byte av avdelning är därför inte aktuell.